1769-1830
British
Sir Thomas Lawrence Galleries
was a notable English painter, mostly of portraits.
He was born in Bristol. His father was an innkeeper, first at Bristol and afterwards at Devizes, and at the age of six Lawrence was already being shown off to the guests of the Bear as an infant prodigy who could sketch their likenesses and declaim speeches from Milton. In 1779 the elder Lawrence had to leave Devizes, having failed in business and Thomas's precocious talent began to be the main source of the family's income; he had gained a reputation along the Bath road. His debut as a crayon portrait painter was made at Oxford, where he was well patronized, and in 1782 the family settled in Bath, where the young artist soon found himself fully employed in taking crayon likenesses of fashionable people at a guinea or a guinea and a half a head. In 1784 he gained the prize and silver-gilt palette of the Society of Arts for a crayon drawing after Raphael's "Transfiguration," and presently beginning to paint in oil.
Related Paintings of Sir Thomas Lawrence :. | Portrait of the Children of John Angerstein | Portrait of Mary Anne Bloxam | Portrait of Henry Dundas | Portrait of Lady Elizabeth Conyngham | Philadelphia Hannah | Related Artists:
Pieter Jansz. Saenredam (June 9 1597 - buried May 31 1665) was a painter of the Dutch Golden Age, known for his distinctive paintings of whitewashed church interiors.
Saenredam was born in Assendelft, the son of the Northern Mannerist printmaker and draughtsman Jan Pietersz Saenredam (1565-1607), a follower of Goltzius whose sensuous naked goddesses are in great contrast with the work of his son. In 1612 he moved to Haarlem, where he became a pupil of Frans de Grebber and lived for the rest of his life. In 1614 he became a member of the Haarlem Guild of St. Luke. He died in Haarlem.
A contemporary of the painter-architects Jacob van Campen, Salomon de Bray, and Pieter Post, he is noted for his surprisingly modern paintings of church interiors, the great bulk of his production. Saenredam achieved this modern look by using very even light, subtlely modulated, and by removing detailed depiction of textures, in meticulously measured and drawn sketches. He would make these sketches in pencil, pen, and chalk, then and add in watercolor to help give the sketch texture and color. The sketches are detailed, conveying the interior atmosphere through the clever use of light and graduated shadows. Saenredam often deliberately omitted people and church furniture from work, thus focusing more attention on buildings and their architectural forms. Only after having made precise measurements, and precise sketches and drawings of the churches, he would take them to his studio where he started to create his paintings, often after a delay of many years. His emphasis on even light and geometry is brought out by comparing his works with those of the rather younger Emanuel de Witte, who included people, contrasts of light and such clutter of church furniture as remained in Calvinist churches, all usually ignored by Saenredam. Unlike de Witte's, Saenredam's views are usually roughly aligned with a main axis of the church.
pehr hillestromPehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden.
Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström.
Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö.
1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare.
Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse.
Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.
Johann Nepomuk Rauch(1804 Vienna - 1847 Rome) was a very significant Austrian Biedermeier painter of the 1st half of the 19th century.